Graffman carl samuel (5 risultati)

Dek. förlagsband, dek. skyddsomslag. Fint skick. Stockholm, Carlsson bokförlag, 2005. 4:o. 124 s. Rikt illustrerad, till stor del i färg. With Summary in English. Landskapmålaren Carl Samuel Graffman var elev vid Konstakademien som ung och målade landskap under ledning av Fahlcrantz. 1830 reste han till Skottland och utförde förlagorna till 24 "Skottska vuer tecknade efter naturen under en resa i Skottland", som litograferades av Carl Johan Billmark och utgavs i 6 häften 1831-33. "Allt syntes lova honom en lycklig framtid", när han plötsligt drabbades av obotlig och livslång sinnessjukdom 1837.…

Hardcover. Condizione: Poor. No Jacket. Cover very worn. Annotations on fpd and fep. Underlining in tp. Edges of pages damp-stained and slightly wavy. Loose joints. Small tears. Plates 21-24 missing, as is accompanying text. However, both remaining text and plates largely unaffected. Folio. Swedish. Carl Samuel Graffman (illustratore). …

Oval akvarell / lavering. Osignerad. 8,8 x 13,6 cm. I passepartout (yttermått 30 x 21 cm som passar standardramar). / Proveniens: Stockholms Auktionsverk 14 dec. 2017. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 29,7 x 21 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm Ram. Graffman reste i Skottland 1830 och utgav 1831-33 tillsammans med Billmark albumet "Skottska vyer tecknade efter naturen". Jungmarker skriver i Nationalmusei årsbok 1935 att Graffman efter resan återvände hem "med portföljen fylld av hundratals studier från dessa vilda bergstrakter, visande pittoreska borgruiner som sveps i spöklik dimma eller badar i månsken". I själva verket finns endast ett fåtal autentiska bilder från resan bevarade, och ingen förlaga för bokens litografier. Föreliggande bild är helt typisk för flera av slottsavbildningarna i Skottska vuer, om än inte en exakt motsvarighet till någon av dem, och skulle kunna vara en förening av verklighet och fantasi. - - - Carl Samuel Graffman hade fått sin tidiga skolning som konstnär hos bl. a. Emanuel Limnell och Fredric Westin och kom senare under inflytande av landskapsmålaren Carl Johan Fahlcrantz, vars landskapsstil han försökte efterlikna. Ett viktigt och tidstypiskt romantiskt steg tog han alltså 1830 med sin resa till Skottland, vars storartade natur väckt uppmärksamhet genom Ossians sånger och Walter Scotts romaner. (Fahlcrantz hade 1827 gjort en snarlik både litterär och konstnärlig resa i Norge, inspirerad av Frithiofs saga.) Resultatet blev flera målningar i mindre format med skotska motiv, men framför allt teckningssamlingen "Skottska vyer tecknade efter naturen", som han utgav 1831-33 med bilderna litograferade av Carl Johan Billmark. Han såg sitt anseende öka betydligt, vann agrévärdighet vid Konstakademien och erhöll ett resestipendium 1834. De första tecknen på hans sinnessjukdom visade sig i Frankrike 1836, och brytpunkten kom sommaren 1838, sedan Graffman hotat att skjuta den ryske tsaren som väntades till Stockholm, och även dragit fram ett par pistoler. Han fänglades och föll enligt läkaren Sondéns rapport "i complett vansinne med raseri och affördes till Danviks Dårhus", där han intogs 10 juni 1838 för att aldrig mera bli fri.…

Teckning i brunt bläck, lagd på styvt vitt papper. Kursiv initialsignatur i brunt bläck: "CSG". 3,5 x 7,3 cm. Inramad. Utförd under konstnärens mångåriga vistelse på Danvikens hospital, Stockholm. / Proveniens: Bukowskis klassiska auktion 3 dec. 2014, nr 930 (avbildad på en tredjedels sida), med uppgifter om tidigare proveniens: Fredrik August Dahlgren (1816-1895), hans samling nr 398; Stockholms Auktionsverk, 26 januari 1929, nr. 285 (påskrift a tergo: "inr. i konk. med Nationalmus."); Hovintendent Gösta Stenman (1888-1947), hans samling nr. 6553, i arv till hans dotter Ulla Fock, Stockholm; därefter i arv till 2014. Det är ofta psykisk obalans och sjukdom som givit upphov till de få fall, där framstående svenska konstnärer från äldre tid har givit oss bilder som trotsar den akademiska skolningen, och därigenom ställer oss inför verk präglade av den nerv och närhet som gör att vi upplever dem som moderna, äkta och djupt mänskliga. Det gäller en Hill eller Josephson, men även Carl Samuel Graffman (1801-1862), vars sinnessjukdom bröt hans kraftigt uppåtgående bana i förtid och förpassade honom till hospital för resten av livet. Korsnedtagningen är inte något typiskt motiv från hans sjukdomstid, som domineras av landskap och en del figurteckningar. Men det är belagt att vissa av hans teckningar är inspirerade av konstreproduktioner, och man kan även undra om inte Graffmans intresse för denna offerscen är personligt och sprunget ur hans sjukdom. - - - Carl Samuel Graffman hade fått sin tidiga skolning som konstnär hos bl. a. Emanuel Limnell och Fredric Westin och kom senare under inflytande av landskapsmålaren Carl Johan Fahlcrantz, vars landskapsstil han försökte efterlikna. Ett viktigt och tidstypiskt romantiskt steg tog han 1830 med en resa till Skottland, vars storartade natur väckt uppmärksamhet genom Ossians sånger och Walter Scotts romaner. (Fahlcrantz hade 1827 gjort en snarlik både litterär och konstnärlig resa i Norge, inspirerad av Frithiofs saga.) Resultatet blev flera målningar i mindre format med skotska motiv, men framför allt teckningssamlingen "Skottska vyer tecknade efter naturen", som han utgav 1831-33 med bilderna litograferade av Carl Johan Billmark. Han såg sitt anseende öka betydligt, vann agrévärdighet vid Konstakademien och erhöll 1834 ett resestipendium. De första tecknen på hans sinnessjukdom visade sig i Frankrike 1836, och brytpunkten kom sommaren 1838, sedan Graffman hörts hota att skjuta den ryske tsaren som väntades till Stockholm, och även dragit fram ett par pistoler. Han fänglades och föll enligt läkaren Sondéns rapport "i complett vansinne med raseri och affördes till Danviks Dårhus", där han intogs 10 juni 1838 för att aldrig mer bli fri. - - - Graffmans produktion före sjukdomen är liten, och hans rykte vilar i hög grad på de omkring 200 teckningar som han utförde på Danviken, många under åren 1841-42. Denna oeuvre är både konstnärligt betydande och stark som vittnebörd om en bruten konstnärs envisa bildvilja, trots omöjliga omständigheter. Verken består till större delen av "landskapsbilder samt vegetations- och figurmotiv av stor intensitet, romantiska, men med en starkt personlig ton, dynamiska i formgestaltningen och hetsiga i svärtan" (Jungmarker). Därtill bl. a. porträtt föreställande medpatienter och vårdpersonal samt fria kopior efter reproduktioner av konstverk. Formatet är ofta anmärkningsvärt litet och verken är ibland utförda på återanvända blad med handskriven text - Sten Åke Nilsson har dragit slutsatsen att Graffman helt enkelt saknade tillgång till fullvärdigt papper. Några bilder är så små att det ryms tjugo stycken på en foliosida. Så har de ofta nått eftervärlden: ihopsamlade och uppklistrade på större blad, brevfragment eller utskurna boksidor. Inte alltid på samma ledd, utrymmet har utnyttjats maximalt och vittnar om Graffmans omsorg om sina bilder, och ansträngningar för att bevara dem. Mitt i sjukdomen fanns en stark självmedvetenhet - det är rörande att vid närstudiet av en teckning, stor som ett visitkort, plötsligt upptäcka konstnärens signatur.…

Stockholm, Tryckte hos Gjöthström & Magnusson, 1831-33. Folio. Litografert tittelblad. (26) s. 24 litograferte plansjer. Eleg. håndb. rødt maroquinbd. med fem opphøyde bind, ryggdekor i gull og grønt skinn tittelfelt. Et stort, ubeskåret og fint eks. Utgitt i seks hefter 1831-33, med liste over subscribentene. Dette eksemplarer skal ha tilhørt P. Ulmgren. .…